HYPNOS SOM SHOW ELLER TERAPI

 

OBS! Artikeln nedan är copyright-skyddade enligt Lagen om upphovsrätt, SFS 1960:729.

För återpublicering, kontakta mig.

© Charlotte Essén  

Det har nyligen varit premiär i Stockholm för en ny typ av underhållning i Sverige – estradhypnos. Estradhypnotisören Andrew Newton får frivilliga ur publiken att äta rå lök, övertygade om att det är äpple, eller tro sig vara och agera som Elvis Presley eller hemlig agent. De flesta som ser detta, eller liknande hypnosshower på TV, blir oftast mycket skeptiska och utgår ifrån att alltihop är en skickligt utförd bluff. Kanske är personerna som hypnotiseras på scen duktiga skådespelare?

- Tyvärr är det ingen bluff , säger Stefan Fransson, ordförande i Svenska föreningen för klinisk experimentell hypnos, SFKEH, och psykolog och  psykoterapeut i Göteborg. Det fungerar därför att deltagarna vid sådana här tillställningar väljs ut efter sin förmåga och vilja att snabbt och lätt bli hypnotiserade. Urvalet sker genom enkla hypnostester i förväg. När de sedan är i hypnos, uppstår ett mentalt tillstånd där suggestioner får dem att tro på vad hypnotisören säger till dem. 

Stefan Fransson är både oerhört kritisk och mycket överraskad till att socialstyrelsen givit tillstånd till estradhypnos, trots gällande lag från 1916 och 1993,vilken förbjuder underhållningshypnos i Sverige. Föreningen ska därför anmäla socialstyrelsen till justitieombudsmannen, JO. Under många år har SFKEH haft en överenskommelse med socialstyrelsen om att övervaka användandet av hypnos i Sverige. Därför har två medlemmar ur föreningen varit på plats vid de sex hypnosshowerna i Stockholm.

– Visst, det kan vara kul och underhållande att titta på en hypnosshow, men det är också väldigt oseriöst och ett sätt att driva med och förlöjliga människor, anser Stefan Fransson. Dessutom finns risken att människor kommer att se hypnos som ren underhållning och kanske experimentera med olika hypnosmetoder som sällskapslek - kanske hypnoscharader efter en lördagsgrogg?

Stefan Fransson är rädd för att estradhypnos förstärker allmänhetens misstro och skepsis till hypnos, både som fenomen och terapi. En misstro och ett dåligt rykte som ofta bekräftas genom filmer och litteratur – tänk bara på Disneys ormar med roterande spiralögon, Kaa i Djungelboken och sir Väs i Robin Hood. Eller seriefiguren Mandrake. Det finns också otaliga hotfulla individer från teater, film och TV med farliga och intensivt stirrande blickar. Flera internationella rapporter visar dessutom på dokumenterat negativa bieffekter hos personer om deltagit i estradhypnos. En del har fått psykiska besvär efter att ha deltagit i omedvetna och ofta kränkande situationer. Bland annat har två personer blivit psykotiska efter att ha deltagit i estradhypnotisören och före detta discjockeyn Paul McKennas hypnoshow.

– Efter ett hypnosprogram i rysk TV, där man använde suggestioner riktat till tittarna, ringde flera människor till TV-bolaget och berättade att de mådde dåligt och upplevde svårigheter att komma ur transen, säger Stefan Fransson. Många människor har en stark misstro och olust inför hypnosterapi – de känner sig otrygga och tror sig tappa kontrollen, vilket är en vanlig missuppfattning.

Stefan Fransson menar att hypnosterapi är en psykoterapiform bland många andra och det är en metod som passar för vissa människor, men inte för alla. De flesta kan bli hypnotiserade, förutom människor med grava tvångstillstånd, låg begåvning eller vissa personer som är väldigt sköra och otrygga.

– Men det är inte jag som hypnotiserar en person, anser jag, utan målet är att jag ska göra denna person skicklig i att använda självhypnos. Jag är bara ett verktyg, säger han. Den största fördelen med hypnosterapi jämfört med traditionella psykoterapier, är att behandlingstiden ofta kan förkortas. Det går helt enkelt snabbare att hitta orsaken till problemet.  

Några magiska förändringarna ger dock hypnos inte - förändringar är alltid en process som behöver sin tid. Seriös hypnos är heller inte en engångsföreteelse och fem besök hos hypnosterapeuten  är normalt ett minimum. Det behövs en till två gånger förintervju och bedömning, sedan tre till fyra gånger om det är ett väldigt avgränsat problem, som flygrädsla eller att man vill sluta röka. Då kan patienten också få en kassett med sig hem, för att förstärka suggestionen.

– Men det ska vara ett personligt band – jag tror inte på massproducerade varianter, som ska passa alla människor. Någon måste ta ett ansvar för personen som lyssnar på bandet och denne måste kunna ringa och få svar på sina frågor, säger Stefan Fransson. Själv använder han olika band i sin freestyle, fyra-fem gånger per vecka, och lägger sig på en brits på mottagningen och kopplar av i 20-30 minuter. Ibland räcker det med att sätta sig ner och andas ”med magen”.

– Jag använder mina band som ett sätt att ladda batterierna. Exempelvis några suggestioner om att jag mår bra och är avslappnad.

Vid dessa tillfällen har han ofta en bild av sig själv, gående nerför en lång trappa, vilken leder till ett rum - ett personligt, tryggt mentalt rum. I detta rum får han en känsla av välbefinnande, värme och energiflöde.

- Hypnos är en mycket kraftfull metod, vilket i sig inte behöver betyda att den är farlig. Men den kan bli farlig i fel händer, understryker Stefan Fransson. Under hypnosen kan starka förträngda minnen och omedvetna konflikter väckas till liv. Därför får man får inte ”öppna dörrarna” för snabbt.  Det kan också vara skrämmande att gå in i sig själv, vilket efteråt kan skapa ångest.

– Det måste finnas någon kontroll över vilka processer om startas och ett professionellt ansvar, säger Stefan Fransson. De populära new age-terapierna – till exempel frigörande andning, rosenterapi, intuitiv massage och regressionsterapi, påminner om hypnosterapi.

Han kan inte säga att det är något fel på dessa metoder, däremot är han kritisk till hur och av vilka de används.

– Vilken kompetens, utbildning och erfarenhet har de som sysslar med detta? Jag undrar om de här så kallade terapeuterna förstår vad som sätts igång hos deras klienter och vilka krafter som släpps loss.

Stefan Fransson säger till exempel att bara namnet ”frigörande andning” säger ju att det handlar om att frigöra känslor och metoden är en typ av utlevelsemetod, som påminner om primalterapi. Därför är det oerhört viktigt att den som leder det hela kan hantera känslorna och veta vad man ska göra sedan, menar han.

– Efter man har levt ut sina tillbakahållna känslor känner man sig starkare och friare, men grundproblematiken är ju olöst. Det är väldigt viktigt att inte bara gå in på själva symptomen, utan även jobba med de bakomliggande faktorerna, och ta reda på varför personen mår dåligt, anser han.

Användandet av hypnos är reglerat i lag för att skydda människor och det finns ett krav på att man måste tillhöra en av socialstyrelsen legitimerad yrkesgrupp för att få arbeta med hypnos, exempelvis läkare, psykoterapeuter, psykologer, sjukgymnaster, sjuksköterskor, socionomer eller tandläkare. SFKEH har en fyraårig legitimationsgrundande utbildning i hypnos, vilket ger den skyddade titeln hypnospsykoterapeut.

Som behandlingsmetod är hypnos väldigt användbart när det gäller fobier och rädslor. Till exempel torgskräck, flygrädsla, prestationsproblem, sociala fobier och olika former av ätstörningar. På senare år har man också upptäckt att hypnos kan fungera inom smärtlindring och som förstärkning av olika läkande processer. Många idrottsmän och idrottskvinnor på elitnivå använder sig sedan länge av ett specialområde inom hypnosfenomenet, kallad mental träning och målträning. Ylva Nowén, alpin utförsåkare och VM-medaljör är ett exempel. Hon har lärt sig att se sin framtida framgång som bilder inom sig. Det kallas positiva suggestioner och innebär en bortkoppling från dåligt självförtroende negativa värderingar och förväntningar. Därmed ökas möjligheten till positiva resultat. Många företag låter också sina anställda gå på kurser med positiva suggestioner, till exempel under namnet ”personlig utveckling med mental träning”, för att öka de anställdas prestation och motivation. Att inom idrott och management kalla hypnostekniken för mental träning hör säkert ihop med att det låter ofarligare och därmed blir lättillgängligare för de flesta människor, tror Stefan Fransson.

-  Här måste man också vara uppmärksam - ibland används också benämningen mental träning och andra alternativa namn av icke-legitimerade terapeuter, för att de ska undkomma socialstyrelsens övervakande ansvar, varnar Stefan Fransson.

Idag finns aktuell internationell forskning som bekräftar hypnosterapins framgångar, till exempel inom psykoneuroimmunologi, vilket visar att immunförsvaret förstärks, stresshormoner sänks och kroppens läkande processer får bättre kraft. Även Sverige ligger långt framme när det gäller hypnosforskning, kanske delvis beroende på att den svenska hypnosföreningenär den näst största i världen, med ca 1.000 medlemmar.

–Jag tycker att mest hoppfullt och intressantast inom dagens hypnosforskning är att man kan bevisa att det går att påverka läkningsprocesser vid kroppsliga tillstånd och sjukdomar, säger Stefan Fransson.

Men han tillägger också att det är väldigt viktigt att patienten alltid först får en korrekt medicinsk behandling. Därefter kan hypnos fungera som ett tillägg, om inte annat för ökad förhoppning och motivation.

Att hypnos kan starta någon form av biologisk, läkande process forskas det om på flera håll, bland annat vid medicinkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Där pågår sedan 1994 en studie av docent Henry Nyhlin och leg. psykolog Märtha Sjöberg, som  behandlar patienter som lider av kroniska tarmproblem, IBS (irritable bowel syndrome) med hypnosterapi.

Man uppskattar att en fjärdedel av befolkningen har IBS symptom, varav en del får kroniska besvär. Modellen kommer från University hospital of south Manchester, England. Patienterna har fått ett inspelat band med hypnosinstruktioner och lär sig självhypnos. Därefter visualiserar patienten sin egen tarm, som till exempel en flod, för att kunna påverka bilden och flödet för en mer normal tarmfunktion.

Forskningen i England visar att 80 procent av behandlade patienter blivit symptomfria eller har kvar endast lätta symtom och klarar sig utan medicinsk behandling.

Även i Sverige har Björn Enqvist, medicine doktor och tandläkare vid Eastmaninstitutet, i sin studie från 1997 visat att hypnos före kirurgiska ingrepp påverkat patienterna positivt, både psykiskt och fysiskt. Blödningar, illamående och svullnader minskade, mindre smärtstillande medel behövdes och under käkoperationer kan blödningen minskas med 30 procent.

Forskare brukar beskriva hypnosfenomenet som ett förändrat medvetandetillstånd, ett tillstånd mellan sömn och vakenhet. Trans är ett annat ord för samma fenomen, och meditation är en form av självhypnos. Forskning pågår för att förklara det hypnotiska fenomenet på fysiologisk väg, men fortfarande vet man trots allt väldigt lite om hjärnans utveckling.

Det är oklart hur hypnos påverkar medvetandet, däremot går det att mäta hur kroppen reagerar - långsammare puls, sänkt blodtryck, muskelavslappning och ytlig andning. Forskningen visar att det oftast är den dominerande vänstra hjärnhalvan, som står för den kritiska granskningen, intellektet och logiska tänkandet, som kopplas bort vid hypnotiska tillstånd. Istället får den kreativa högra hjärnhalvan mer utrymme, med bildtänkande, minnen och känslor. Vi blir också fullständigt omedvetna om en stor del av omgivningen.

- Du är väldigt koncentrerad och skärmar av den vardagliga mångfalden och fokuserar på en enda uppgift – bildseendet inom dig, säger Stefan Fransson.

Varje dag har alla människor med varierande djup och intervall, erfarenhet av hypnotiska tillstånd, så kallad vardagshypnos. Det är högst normalt och nödvändigt att skifta mellan det medvetna jaget och en mer ursprunglig fantasivärld i bild. Detta sker till exempel när vi läser en fängslande bok, ser en spännande film eller har sex  -  vi varken hör eller ser vad som händer runtomkring.

Då vi dagdrömmer på väg till jobbet och tittar ut genom fönstret i bussen, visar den ”projektorn” helt andra människor, samtal, miljöer och händelser. Ibland ingår någon form av monotoni, som i religiösa sammanhang med mässande sång, musik, trummor och dans.

Barn som leker intensivt och helhjärtat går upp i sina roller och miljöer - det är också en form av hypnostillstånd. En del forskare hävdar att alla små barn ofta befinner sig i ett sorts hypnostillstånd, då inlevelsefulla lekar avlöser varandra hela tiden.

Väl i det hypnotiska tillståndet är man extra mottaglig för suggestioner, och det är då olika hypnosterapier har effekt. Det analytiska och intellektuella tänkandet är bortkopplat och hjärnan tar okritiskt emot det som sägs. Psykologerna anser att man öppnar upp till sitt undermedvetna.

- Jag brukar använda en bild för att förklara det medvetna och det undermedvetna, säger Stefan Fransson. Tänk dig ett isberg – den delen som är över vattenytan, tio procent, är det medvetna. Det som ligger precis runt vattenytan och syns en liten bit ner i vattnet, kallas det för-medvetna, och är på väg att bli medvetet. Resten av isberget, 90 procent, är det omedvetna och befinner sig under vattnet. Vanligtvis har vi inte tillgång till det omedvetna, men genom bland annat hypnosterapi öppnar vi dörren.

Av all yttre och inre information våra hjärnor ständigt bombarderas med, är det bara en bråkdel som blir medvetet för oss. Bara sådant som hjärnan anser vara meningsfullt når fram till vårt medvetande, resten lagras obearbetat. Vårt minne består nästan helt av omedvetna minnen, vilket påverkar oss i lika hög grad som det medvetna minnet.

Det verkar som att amygdala, de två mandelformade strukturer i vardera hjärnhalvas tinningslob, spelar en viktig roll i processen. Människans amygdala är förhållandevis stor jämfört med apornas och den har fått en central betydelse de senaste tio åren bland den nya generationen forskare i neurofysiologi. Amygdala tillhör utvecklingsmäsigt den äldre delen av hjärnan och verkar fungera som hjärnans larmcentral.

Direktsignaler från sinnesorganen kan ta en genväg till amygdala, förbi neocortes, vilken står för de intellektuella funktionerna. Amygdala  utlöser här en omedelbar, impulsiv reaktion innan signalerna tolkas intellektuellt av neocortes. Amygdala är experten på starka känslor och här uppstår och lagras känslor som rädsla, skräck och obehag innan resten av hjärnan kopplas in.

Avlägsnas amygdala innebär det en fullständig oförmåga att emotionellt utvärdera det som händer samt obefintlig kontakt med sina egna känslor. Amygdala är dessutom platsen för omedvetna känslominnen.

Vissa forskare tror att amygdala mycket väl kan vara platsen för det Freud kallar det omedvetna, eftersom amygdala verkar vara en minnesbank för obearbetade, omedvetna känslointryck. 

Hypnosens historia

Hypnos har i mer än 3000 år praktiserats i religiösa sammanhang av medicinmän i Afrika, tempelpräster i det gamla Egypten och Grekland, indiska yogis och olika religiösa ledare. Man har utnyttjat hypnotiska tekniker för att bota eller som en del av religionen.

Själva ordet hypnos kommer från grekiskans hypno´s och betyder sömn. I den grekiska mytologin är Hypnos sömnens gud.

Ebers papyrus, från 1500-talet f. Kr i Egypten, ger den första beskrivningen av medicinsk användning av hypnos. Där beskrivs självhypnos med hjälp av en lampa och exempel på terapi, ”den heliga sömnen”, där den sjuke blev hypnotiserad och sedan mötte den botande gudsgestalten. Även i Grekland finns beskrivningar av tempelsömnen.

Förutom medeltida helbrägdagörare och exorcister, vilka i grund och botten använde starka hypnotiska tekniker, glömdes fenomenet bort i den västerländska kulturen, tills den österrikiske läkare F. A. Mesmer i 1770-talets Paris uppfann sin teori om animal magnetism. Det handlade då om magnetiska krafter, vilket man trodde kunde bota alla sjukdomar.

Efter en undersökande kunglig kommission i Paris, där bland andra Benjamin Franklin ingick, då som ambassadör för Amerika, förkastades mesmerismen, som hypnosfenomenet då kallades.

Först på 1950-talet godkändes hypnos som terapeutisk metod i England och USA, efter lyckade hypnosbehandlingar av personer drabbade av krigsneuroser i samband med andra världskriget.

1966 bildades Sveriges förening för klinisk och experimentell hypnos, vilken med sina ca 1 000 medlemmar är Europas största hypnosförening.

© CHARLOTTE ESSÉN

OBS! Artikeln ovan  är copyright-skyddade enligt Lagen om upphovsrätt, SFS 1960:729.