GRUNDLAGSSKYDD, JOURNALISTISKT KÄLLSKYDD OCH MEDDELARFRIHET (min tystnadsplikt och ditt anonymitetsskydd)

www.charlotteessen.se är grundlagsskyddad hos Myndigheten för Press, Radio och TV. Databasen har utgivningsbevis och omfattas av yttrandefrihetslagen. Detta ger samma grundlagsskydd för yttrandefriheten som massmedieföretag har för sina publiceringar på internet.

 

Grundlagsskyddet innebär bland annat att du som kontaktar mig har rätt att vara anonym – som journalist får jag inte avslöja din identitet (källskydd, anonymitet), myndigheter får inte forska efter ditt namn (meddelarfrihet) och myndigheter inte får förhandsgranska eller försvåra publicering (censurförbud).

 

Dessutom, personuppgiftslagen (PuL) gäller inte om dess tillämpning strider mot yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Gällande min gästbok, måste alla inlägg godkännas av redaktionen (dvs. av mig) innan de publiceras för att inneha utgivningsbevis. Som ansvarig utgivare är jag ensam juridiskt ansvarig för det som publiceras i gästboken, och om yttrandefrihetsbrott begås, till exempel hets mot folkgrupp, förtal eller förolämpning. Av det skälet måste alla inlägg modereras av mig innan inlägg publiceras.

Jag ansluter mig självklart till Journalistförbundets yrkesetiska  regler .

Källskydd och meddelarfrihet
(tystnadsplikt, anonymitetsskydd)

 

Källskydd och meddelarfrihet innebär att alla har rätt att anonymt lämna uppgifter till massmedia.

Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan.  Straffet är böter eller fängelse upp till ett år.

Alla har rätt att lämna uppgifter till press, radio och teve utan att bli straffade för det eller att riskera att få sin identitet avslöjad, enligt Tryckfrihetsförordningen (1 kap 1 § 
och 3 kap 3-5 §§).

Det är också straffbart för en myndighet eller offentlig verksamhet att efterforska källan.  Det är alltså brottsligt för myndigheter att forska efter vem som har lämnat uppgiften. (TF 3 kap 4-5 §§). Även här är straffet böter eller fängelse upp till ett år.

Meddelarskyddet innebär alltså att anställda inom offentliga sektorn kan lämna uppgifter, även hemliga (med några undantag, se nedan) – men inte hemliga handlingar – till  media utan att riskera att deras identitet efterforskas.

Vissa sekretessbelagda uppgifter får aldrig lämnas ut, till exempel uppgifter som om de publiceras leder till att utgivaren eller upphovsmannen gör sig skyldig till landsförräderi eller spioneri eller liknande.

Meddelarskydd och källskydd är alltså i princip samma sak -  det ska garantera anonymitet för meddelaren eller uppgiftslämnaren. Men källskydd används främst för att benämna journalisters skyldighet att inte röja sina källor, medan meddelarskyddet handlar om förbudet för myndigheter att efterforska vem som lämnat uppgifterna.

OBS! Meddelarskyddet gäller inte anställda i den privata sektorn i samma utsträckning. 

Privatanställda får både efterforskas och straffas för sina kontakter med media. De är genom den lojalitetsplikt, som anses ligga i varje anställningsförhållande, förhindrade att genom yttranden skada arbetsgivaren. Privatanställdas meddelarfrihet begränsas genom avtal.

En journalists skyldighet att inte avslöja sina källor omfattar däremot givetvis även privatanställda.

 

Källskyddet gäller inte:

• Om den som lämnat uppgift samtycker att identiteten röjs 
• Vid tryckfrihetsbrottet spioneri, högförräderi, grov befattning med hemlig uppgift etc.
• Dessutom kan domstol i vissa allvarliga brott undanröja tystnadsplikten.

Lagtexter

Tryckfrihetsförordningen, TF:
TF 3:3 Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas i tryckt skrift och den som har varit verksam inom företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter får inte röja vad han därvid erfarit om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket eller är utgivare av skrift som inte är periodisk.

YGL 2:3
3 § Den som har tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd att ingå i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den
som har varit verksam på en nyhetsbyrå får inte röja vad han därvid har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för offentliggörande eller om vem som har framträtt i den eller lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

TF 3:3 
Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte:
1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans identitet röjs,
2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § första stycket,
3. om det rör sig om brott som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1,
4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 7 kap. 2§ eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt, att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är
tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen, eller
5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör
med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad som i varje särskilt fall är
medgivet. Lag (1991:1470).

YGL 2:3
Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte
1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans identitet röjs,
2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § andra stycket,
3. om det rör sig om brott som anges i 5 kap. 3 § första
stycket 1,
4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 5 kap.
2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen
är den till vars förmån tystnadsplikten enligt första stycket gäller, eller
5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad som i varje särskilt fall är
medgivet. Lag (1998:1439).

Källa:Journalistförbundet.